Symtom på sköldkörtelproblem hos kvinnor

Sköldkörteln, som sitter på framsidan av halsen under struphuvudet, spelar en viktig roll för kroppens ämnesomsättning och energiomvandling. Genom att producera hormonerna tyroxin (T4) och trijodotyronin (T3) påverkar sköldkörteln en rad kroppsfunktioner som temperaturreglering, hjärtaktivitet och humör. När sköldkörteln fungerar som den ska, bidrar den till en balanserad ämnesomsättning och energi i kroppen. Problem med sköldkörteln är särskilt vanliga hos kvinnor, och dessa rubbningar kan ge upphov till symtom som varierar i svårighetsgrad och form.

Symtomen kan inkludera viktförändringar, trötthet, humörsvängningar, menstruationsrubbningar och problem med hud och hår. Många av dessa symtom kan vara svåra att koppla till sköldkörteln eftersom de ofta är vanliga besvär som kan ha andra orsaker. Att ha kunskap om sköldkörtelrubbningar och deras symtom är därför viktigt för att snabbt kunna söka hjälp.

Hypotyreos – sköldkörtelns underfunktion

Hypotyreos är ett vanligt tillstånd som innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon, vilket gör att kroppens ämnesomsättning saktar ner. Denna underfunktion kan påverka hela kroppen och skapa en rad olika besvär. Hypotyreos är ofta svårupptäckt i början eftersom symtomen kan utvecklas långsamt och vara diffusa. Några av de vanligaste symtomen på hypotyreos inkluderar:

• Trötthet och energibrist: En av de mest märkbara effekterna av hypotyreos är en känsla av konstant trötthet, även efter tillräckligt med sömn. Många kvinnor känner sig orkeslösa och har svårt att klara av vardagens aktiviteter.
• Frusenhet: Låg ämnesomsättning leder till att kroppen har svårt att behålla värmen, vilket gör att personer med hypotyreos ofta känner sig frusna.
• Viktuppgång: När ämnesomsättningen går på sparlåga blir det lättare att gå upp i vikt trots att kost och aktivitetsnivå är densamma. Viktuppgången kan vara en av de första ledtrådarna till hypotyreos.
• Hud och hårproblem: Hypotyreos påverkar hudens och hårets kvalitet. Det är vanligt att huden blir torr och livlös, och att håret förlorar sin glans och börjar falla av.
• Mental påverkan: Hypotyreos kan påverka hjärnan och orsaka koncentrationssvårigheter, glömska och nedstämdhet. För vissa kan även depression utvecklas.

Efter hand kan fler symtom uppstå, såsom förstoppning, låg puls och svullnad i ansiktet. Kvinnor kan uppleva oregelbundna menstruationer och ibland svårigheter att bli gravida på grund av hormonobalansen. I vissa fall kan sköldkörteln växa till en förstorad sköldkörtel, också kallat struma, vilket kan skapa ett tryck på halsen.

Polyneuropati och hypotyreos

Hypotyreos kan också leda till polyneuropati, ett tillstånd som påverkar de perifera nerverna. Polyneuropati kan orsaka symtom som stickningar, domningar och muskelsvaghet, oftast i fötter och händer. Denna komplikation är inte lika vanlig men kan vara ytterligare en signal på långvarig sköldkörtelunderfunktion.

Hypertyreos – sköldkörtelns överfunktion

Hypertyreos innebär en överproduktion av sköldkörtelhormon, vilket leder till en förhöjd ämnesomsättning. Kroppens celler arbetar snabbare än vanligt, vilket orsakar en ökning av energiförbrukningen och en rad symtom som ofta är motsatta de vid hypotyreos. Typiska symtom på hypertyreos inkluderar:

• Viktnedgång: På grund av den snabba ämnesomsättningen förlorar kroppen snabbt vikt, ofta trots ökad aptit och matintag.
• Hjärtklappning och ökad puls: Många kvinnor med hypertyreos upplever hjärtklappning och en hög puls, vilket kan skapa oro och ångest.
• Stress och inre oro: Kroppens ”motor” går på högvarv, vilket gör det svårt att koppla av och skapar en ständig känsla av stress.
• Ökad svettning och värmekänslighet: Högt hormonpåslag kan orsaka värmevallningar och överdriven svettning, vilket gör att man känner sig överhettad även i normal temperatur.

Även vid hypertyreos kan sköldkörteln bli förstorad och skapa struma, en svullnad på halsen. Detta kan bli synligt utifrån och ge obehag om sköldkörteln trycker mot halsen.

Orsaker till sköldkörtelproblem

Det finns flera orsaker till att sköldkörteln kan börja fungera sämre. Några vanliga faktorer som kan orsaka sköldkörtelproblem är:

• Autoimmun sjukdom: Hashimotos sjukdom är en vanlig orsak till hypotyreos och innebär att kroppens immunförsvar attackerar sköldkörtelvävnaden. Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som ofta leder till hypertyreos. Vid dessa sjukdomar bildar immunförsvaret antikroppar som riktar sig mot sköldkörteln och stör dess normala funktion.
• Jodbrist: Jod är ett grundämne som sköldkörteln behöver för att kunna producera sina hormoner. Brist på jod kan leda till hypotyreos. I Sverige är jodberikat salt ett sätt att förebygga jodbrist, men vissa kosthållningar, som veganism, kan leda till minskat intag av jod.
• Graviditet och klimakteriet: Sköldkörtelns funktion kan påverkas av hormonella förändringar under graviditet och klimakteriet, vilket kan leda till tillfällig eller långvarig sköldkörtelrubbning. Många kvinnor får problem med sköldkörteln efter graviditet, och klimakteriet kan också utlösa sköldkörtelproblem.
• Behandling och mediciner: Vissa behandlingar, som strålning mot halsen eller kirurgi på sköldkörteln, kan påverka hormonproduktionen. Även vissa läkemedel, exempelvis litium och interferon, kan leda till hypotyreos.

När bör man söka vård?

Sköldkörtelproblem kan vara svåra att upptäcka eftersom symtomen kan vara diffusa och komma gradvis. Om du upplever flera av de symtom som nämnts ovan – som trötthet, viktförändringar, förändrad puls, frusenhet eller humörsvängningar – är det viktigt att tala med en läkare. Vid en undersökning kan läkaren känna på sköldkörteln för att upptäcka eventuell struma och ta blodprov för att mäta nivåerna av TSH, T4 och T3.

En hög nivå av TSH och låg nivå av T4 kan indikera hypotyreos, medan låga TSH-nivåer och höga T4-nivåer kan tyda på hypertyreos. För vissa individer kan symtomen vara så vaga att det krävs flera tester över tid för att fastställa en diagnos. Ibland kan även ytterligare tester, som ultraljud eller biopsi, behövas om sköldkörteln är förstorad.

Behandling av sköldkörtelrubbningar

Behandling av hypotyreos

Den vanligaste behandlingen för hypotyreos är medicinering med levotyroxin, ett syntetiskt hormon som ersätter det naturliga sköldkörtelhormon som kroppen saknar. Läkemedlet justeras ofta för att matcha kroppens behov, och det kan ta flera veckor innan symtomen förbättras. Levotyroxin är vanligtvis en livslång behandling, och doseringen kan behöva justeras med tiden, särskilt när kroppen åldras.

Att få rätt dos är viktigt för att undvika biverkningar och säkerställa att symtomen håller sig under kontroll. Många som behandlas med levotyroxin rapporterar en förbättring inom ett par veckor, men full återhämtning kan ta längre tid.

Behandling av hypertyreos innebär att sänka sköldkörtelns aktivitet. Det finns flera behandlingsalternativ:

• Läkemedel: Antityreoida läkemedel används för att minska sköldkörtelns hormonproduktion. Detta är en vanlig inledande behandling.
• Radioaktivt jod: Radioaktivt jod används för att krympa sköldkörteln. Behandlingen leder ofta till minskad hormonproduktion och kan vara effektiv vid hypertyreos.
• Kirurgi: Vid allvarliga fall kan en del eller hela sköldkörteln opereras bort. Efter operation kan patienten behöva levotyroxin för att ersätta det förlorade hormonet.

Sköldkörtelns roll i reproduktiv hälsa

Hos kvinnor kan sköldkörtelproblem påverka menstruationscykeln och fertiliteten. En underfunktion i sköldkörteln kan göra det svårare att bli gravid, eftersom hormonobalansen påverkar ägglossningen. Om du har hypotyreos och planerar att bli gravid är det viktigt att tala med din läkare. Dosen av levotyroxin behöver ofta justeras under graviditeten för att säkerställa att hormonnivåerna är stabila. Låga nivåer av sköldkörtelhormon under graviditeten kan påverka fostrets utveckling och öka risken för missfall.

Vid hypertyreos kan även behandling under graviditeten krävas för att förhindra komplikationer. Läkemedel och doseringar anpassas individuellt, och vissa kan behöva ökad övervakning för att säkerställa att sköldkörtelfunktionen hålls under kontroll.

Förebyggande åtgärder och egenvård

Det finns vissa åtgärder du kan vidta för att stödja din sköldkörtels hälsa:

• Jodintag: Sköldkörteln behöver jod för att producera sina hormoner, så att använda jodberikat salt kan bidra till att förebygga jodbrist. För veganer och personer som undviker fisk och mjölkprodukter kan jodtillskott vara fördelaktigt.
• Kosten: En hälsosam kost med tillräckligt med vitaminer och mineraler är viktig för sköldkörtelns funktion. Vissa näringsämnen, såsom selen och zink, har kopplats till sköldkörtelhälsa.
• Regelbundna hälsokontroller: Särskilt om du har en familjehistorik med sköldkörtelproblem kan det vara klokt att göra regelbundna tester för att säkerställa att sköldkörteln fungerar som den ska.

Sammanfattning

Sköldkörtelproblem är vanliga bland kvinnor och kan ge upphov till en rad olika symtom som påverkar kroppens ämnesomsättning, humör, energinivåer och vikt. Hypotyreos, eller underfunktion, orsakar bland annat trötthet, viktuppgång och frusenhet, medan hypertyreos, eller överproduktion, kan leda till viktminskning, hjärtklappning och nervositet. Sköldkörtelns hälsa kan påverkas av faktorer som jodbrist, hormonella förändringar, genetiska faktorer och autoimmuna sjukdomar.

Behandling är oftast effektiv och syftar till att normalisera sköldkörtelns funktion med hjälp av medicinering eller, i vissa fall, kirurgi. Rätt diagnos och behandling kan förbättra livskvaliteten avsevärt.