PCOS: symtom, diagnos och behandling av polycystiskt ovarialsyndrom

PCOS står för polycystiskt ovarialsyndrom och är en av de vanligaste hormonella rubbningarna hos kvinnor i fertil ålder. Tillståndet beror på att äggstockarna producerar mer av det manliga könshormonet testosteron än normalt, vilket stör ägglossningen och ger en kedja av symptom som varierar mycket från person till person.

Namnet kan vara missvisande. ”Polycystiska äggstockar” syftar på ett karakteristiskt utseende på ultraljud där äggstockarna innehåller många små, omogna folliklar. Du kan ha PCOS utan att äggstockarna ser så ut, och du kan ha det utseendet på ultraljud utan att ha PCOS. Diagnosen handlar om en helhetsbild av hormoner och symptom.

Enligt sammanställningar från svenska och internationella experter drabbar PCOS uppskattningsvis mellan 8 och 13 procent av alla kvinnor i fertil ålder, vilket gör tillståndet vanligare än många tror. Mer information om utredning och vård finns hos 1177 Vårdguiden.

Vilka symtom är vanligast?

Symptombilden kan vara så bred att två kvinnor med samma diagnos knappt känner igen varandras besvär. Vissa upplever knappast några symptom alls och får sin diagnos först när de försöker bli gravida utan att lyckas. Andra har en uttalad bild redan i tonåren.

De mest typiska tecknen är:

• Oregelbunden eller utebliven mens: långa cykler, mens mer sällan än varje månad eller helt utebliven mens
• Ökad hårväxt: i ansikte, på bröstet, magen, ryggen eller andra ”manliga” områden (hirsutism)
• Akne i vuxen ålder: ofta längs käkbenet och hakan
• Håravfall från huvudet: i ett mönster som liknar manlig håravfall
• Viktuppgång: särskilt runt midjan, och svårt att gå ner i vikt
• Fertilitetssvårigheter: på grund av sällsynt eller utebliven ägglossning
• Skinntags: små hudflikar på halsen, i armhålorna eller under behåband
• Mörkare hudpartier (acanthosis nigricans): i nacken, armhålor och ljumskar
• Humörsvängningar: ångest, depression och påverkat självförtroende

Något som är viktigt att förstå är att PCOS inte enbart är en gynekologisk fråga. Det är en metabol störning som påverkar hela kroppen och ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Karolinska Universitetssjukhuset framhåller att ungefär 50 till 70 procent av kvinnor med PCOS har någon grad av insulinresistens, vilket också driver flera av symptomen.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen PCOS bygger på de så kallade Rotterdamkriterierna. För att uppfylla dem ska minst två av tre kriterier vara närvarande, samtidigt som andra orsaker till symptomen ska uteslutas.

• Kriterium 1: oregelbunden eller utebliven ägglossning
• Kriterium 2: tecken på förhöjda androgener, kliniskt (hirsutism, akne, håravfall) eller via blodprov
• Kriterium 3: polycystiskt utseende på äggstockarna vid ultraljud

I praktiken innebär utredningen att du får träffa en gynekolog som tar en grundlig anamnes, gör en gynekologisk undersökning med vaginalt ultraljud och beställer blodprov. Proverna brukar inkludera testosteron, SHBG, LH, FSH, DHEA-S, prolaktin och TSH. TSH och prolaktin tas för att utesluta andra orsaker som sköldkörtelsjukdom eller en hormonproducerande tumör. Många får också blodsocker och blodfetter kontrollerade eftersom risken för metabol påverkan är förhöjd.

I tonåren kan diagnosen vara svår att ställa eftersom oregelbunden mens är vanligt de första åren efter mensdebut. Läkare väntar därför ofta med diagnosen tills mensen varit igång i några år.

Vilka är riskerna på lång sikt?

PCOS är ett livslångt tillstånd och risken för vissa sjukdomar är förhöjd jämfört med kvinnor utan PCOS. Genom att känna till riskerna kan du och din läkare planera kontroller som upptäcker problem tidigt.

• Typ 2-diabetes: risken är två till fyra gånger högre, särskilt vid övervikt
• Metabolt syndrom: kombination av högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens
• Hjärt-kärlsjukdom: indirekt ökad risk via de metabola riskfaktorerna
• Livmodercancer: vid långvarigt utebliven mens utan skydd kan slemhinnan byggas upp för mycket
• Sömnapné: överrepresenterat hos kvinnor med PCOS, särskilt vid övervikt
• Depression och ångest: tydligt högre prevalens enligt flera studier

Det är klokt att veta att PCOS inte automatiskt leder till de här problemen. Många kvinnor med diagnosen lever långa och friska liv, och välkonstruerade kontroller och behandlingar kan kraftigt minska riskerna.

Behandling: vad finns att göra?

Det finns ingen enskild behandling som botar PCOS. I stället bygger vården på att hantera symptomen utifrån vad som besvärar dig mest just nu, och om barnönskan är aktuell eller inte. Behandlingen ändras alltså beroende på var i livet du befinner dig.

Vid oregelbunden mens och ökad hårväxt

Kombinerade p-piller med både östrogen och gestagen är förstahandsvalet. De ger regelbunden mens, sänker fritt testosteron och kan minska både hirsutism och akne. Effekten på hårväxt syns ofta först efter tre till sex månader. I vissa fall används också antiandrogener som spironolakton.

Vid fertilitetsönskan

Om du försöker bli gravid är p-piller inte aktuellt. I stället arbetar man med livsstilsåtgärder och, om det inte räcker, läkemedel som stimulerar ägglossningen som letrozol eller klomifen. Vid kvarstående svårigheter är assisterad befruktning ett alternativ. Många kvinnor med PCOS blir gravida – vägen dit kan dock ta längre tid.

Vid insulinresistens och övervikt

Metformin används ibland för att förbättra insulinkänslighet, särskilt om du har övervikt eller tecken på prediabetes. Livsstilsåtgärder är dock fortsatt grunden: en kost med lågt glykemiskt index, regelbunden träning (gärna inkludera styrketräning) och om så behövs viktnedgång på fem till tio procent kan ge stora effekter på både hormoner och risken för följdsjukdomar.

Vid hudbesvär

För akne kan du behöva hjälp av hudläkare eller dermatolog. För oönskad hårväxt erbjuder vissa regioner bidrag till permanent hårborttagning med laser eller IPL. Reglerna varierar och du behöver fråga din läkare vad som gäller i din region.

Vad du själv kan göra

Egenvård spelar stor roll vid PCOS, mer än vid många andra hormonella diagnoser. Det är ett område där små förändringar i vardagen kan ge tydliga effekter på både hur du mår och dina värden.

• Träning: kombinera konditionsträning med styrketräning, minst tre gånger i veckan
• Kost: fokus på fiberrik mat, fullkorn, baljväxter, grönsaker, magert protein och nyttiga fetter
• Begränsa snabba kolhydrater: sockrade drycker, vitt bröd och godis driver insulinresponsen
• Sömn: sju till nio timmar per natt, regelbundna tider
• Stresshantering: kortisol påverkar både insulinkänslighet och hormoner
• Undvik rökning: ökar både hjärt-kärlrisk och hormonell obalans

Privata vårdgivare som Meliva Gynekologi och Aleris erbjuder utredning utan remiss om du vill korta köerna. Räkna med att en nybesöksutredning hos privat gynekolog inklusive ultraljud och hormonprover kostar cirka 1 500 till 3 500 kronor beroende på vad som ingår. På vårdcentral kan du få remiss till offentlig gynekolog utan kostnad utöver patientavgift.

Vanliga frågor om PCOS

Hur vet man om man har PCOS?

Misstanken väcks oftast av oregelbunden mens, ökad hårväxt, akne eller fertilitetsproblem. Diagnosen ställs av gynekolog enligt Rotterdamkriterierna efter blodprov och ultraljud, där minst två av tre kriterier ska vara uppfyllda och andra orsaker uteslutna.

Kan man bli gravid med PCOS?

Ja, det går utmärkt. Många kvinnor med PCOS blir gravida på naturlig väg, även om det ibland tar längre tid. Vid utebliven ägglossning finns effektiva läkemedel som stimulerar ägglossningen, och assisterad befruktning är ett alternativ om det inte räcker.

Försvinner PCOS efter klimakteriet?

Symptomen brukar mildras efter klimakteriet eftersom äggstockarnas hormonproduktion minskar generellt. De metabola riskerna (typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom) kvarstår dock och kräver fortsatt uppmärksamhet livet ut.

Är PCOS ärftligt?

Det finns en tydlig ärftlig komponent. Om mor, syster eller andra nära släktingar har PCOS eller typ 2-diabetes är risken högre att du också utvecklar tillståndet. PCOS påverkas dock även av livsstil och miljöfaktorer.

Vad är skillnaden mellan PCO och PCOS?

PCO (polycystiska ovarier) är ett ultraljudsfynd där äggstockarna har många små folliklar. PCOS är hela diagnosen där PCO-utseendet är ett av tre kriterier tillsammans med hormonell obalans och menstruationsstörningar. Du kan ha PCO utan att ha PCOS.

Kan kost bota PCOS?

Nej, kosten botar inte PCOS, men den kan ha stor påverkan på symptomen, särskilt vid insulinresistens och övervikt. En kost med lägre glykemisk belastning, mycket fiber och tillräckligt med protein hjälper många att få bättre kontroll på vikt, mens och hormoner.